Etikettarkiv: internet

2014/10 Är du källkritisk?

Oktober 2014

Tema: Källkritik. Hur källkritisk är du?

Moderator: Szofia Jakobsson @szofiaj på Twitter.

Presentation av temat

Deltagarnas sammanfattningar

Deltagarnas sammanfattande ord efter gruppdiskussionerna.

Övergripande tema

Är du källkritisk?

Den medvetne internetanvändaren delar kanske inte länkar utan att först ha tittat närmare på ursprunget. Men det finns fler lager än så i att vara källkritisk.

På oktoberlunchen dök deltagarna ner i nedanstående frågor som handlar om att rannsaka sig själv och sina anledningar att lita eller inte lita på olika avsändare.

Diskussionsfrågor

Deltagarna fick fördjupa sig i varsin fråga per grupp.

1. Vilka källor anser du vara trovärdiga? Fundera kring varför du anser dem vara trovärdiga, t.ex.
– Jag litar på mediakällor som inte är reklamfinansierade.
– Jag litar på enskilda personer som medverkar där.

2. Vilka källor får dig att rygga tillbaka? Fundera kring varför du inte tycker de är trovärdiga, t.ex.
– Publikationen och/eller journalisten verkar inte professionell
– Publikationen och/eller journalisten har en tydlig politisk åsikt

3. Etablerade bildbyråer har avslöjats när de beskurit bilder så tolkningen blir en annan. Videor har visat hur t.ex. krigssituationer iscensätts för att bilder ska kunnas skickas med ett visst budskap.
– Diskutera kring problematiken i att vi inte ser det som är utanför bildens kanter och hur vi kan förhålla oss till bildmedier på ett mer kritiskt sätt.

4. Välj någon av följande händelser;
– Attacken på World Trade Center eller andra världskriget, och för diskussionens skull utgå ifrån att den allmänt vedertagna bilden inte är sanningen.
– Beskriv en alternativ sanning och hur den skapades.

Läs mer om månadens tema

Szofia Jakobsson, månadens moderator tipsar om mer läsning.

En bild säger mer än tusen ord. Eller? Klassiska fotobluffar – Capas fallande fallande soldatModerskeppet.

Ryan Gosling adopted baby hoax fools one million Facebook users i Independent.

Kolla källan från Skolverket. Skolverket på Twitter.

Viralgranskaren från Metro.

Därför bör du bli en bättre viralgranskare i Metro där Jack Werner ger följande råd för minnet.

Jack Werners minnesregler för viralgranskare

1. Vem är det som berättar det här?
Fråga: Vad har personen eller källan för motiv att sprida vidare storyn? Kan det tänkas att personen elller källan har fel eller ljuger?

2. Var och när hände det?
Fråga: Framkommer det inte riktigt i storyn var händelsen ägt rum, eller är artikeln gammal?

3. Finns det konkreta fakta att ta fasta på i storyn?
Fråga: Saknas referenser till namn, fysiska platser eller en bestämd tidpunkt i storyn?

4. Verkar det för bra för att vara sant?
Fråga: Är storyn som gjord för att twittra eller facebooka?

Om svaren är ja på en eller fler av frågorna ovan, hitta ytterligare minst en trovärdig källa som stödjer storyn. Om du inte hittar det – dela för guds skull inte vidare storyn på sociala medier.

Lyssna på två samtal om källkritik från Fajkon

När jag deltog i knytkonferensen Fajkon som hade just källkritik som tema passade jag på att intervjua Nina Björkman och Frida Zetterström. Här kan du lyssna på samtalen./Maria Gustafsson

Sveriges Radios Medieormen, som handlar om journalistisk utveckling och mediedebatt, deltog också på Fajkon. Här kan du lyssna på deras program med bland andra Gavin Sheridan om källkritik i sociala medier och Torill Kornfeldt om källkritik i vetenskapsjournalistiken.

Tack!

Tack alla deltagare för en aktiv och konstruktiv träff med halloweenkänslavårt nya ställe E HIVE.

Foto: Maria Gustafsson

2014/8 Kommunikation inför supervalet

Augusti 2014

Tema: Supervalår. Hjälper eller stjälper sociala medier oss att göra välgrundade val till kommun, landstingsfullmäktige och riksdag?

Moderator: Maria Gustafsson @mikumaria på Twitter.

Deltagarnas sammanfattningar

Deltagarnas sammanfattande ord efter gruppdiskussionerna.

Övergripande tema

Den 14 september går vi till val i Sverige. Med valkompasser, bloggar och partierna i sociala medier finns det ett informationsunderlag för oss som ska rösta. I sociala medier finns det möjlighet till dialog med partiepresentater och andra intresserade. Frågan är hur det fungerar i praktiken.

Diskussionsfrågor

Deltagarna uppmuntrades ge egna förslag på varje fråga.

1. På vilka sätt ökar sociala medier våra möjligheter att göra välgrundade val?

2. Hur skulle den perfekta informationen med budskap, kanaler och dialog kunna se ut för att ge bästa resultat för oss?

3. Kommer sociala medier att påverka valresultaten? I så fall hur då?

4. Risk för information overload. En del har redan tröttnat på valinformationen i sociala medier och har tryckt mute på allt med val alternativt väljer att enbart följa det parti de redan har bestämt sig att rösta på. Hur kan vi filtrera informationen samtidigt som relevant information kommer fram?

5. Cirka 1 av 10 invånare i Sverige är inte digitalt delaktiga. Vad missar de för information inför valet?

Läs mer om månadens tema

Inspiration med valkompasser, artiklar och annat matnyttigt till diskussionerna.
Valmyndigheten.

TV4s partiskola med Marcus Oscarsson.

SVTs Valkompass.

Aftonbladets Valkompass.

DNs Valkompass.

SvD Valkompass.

SRs Valkompass.

Metro om resultaten i valkompasser.

Tips på Masterclass i bildanalys inför valet med ADA Sweden.

Tack!

Tack alla deltagare för en aktiv och konstruktiv träff på vårt nya ställe E HIVE.

Foto: Sina Farhat

2014/6 Dela bilder i sociala medier

Juni 2014

Tema: Dela bilder i sociala medier. Vad gäller egentligen?

Moderator: Miriam Rauthing @miriam_rauthing på Twitter och Ola Sundberg @soundhill_foto på Twitter.

Juridisk expert var Anna Hammarén, jurist och forskare inom mediajuridik.

Övergripande tema

Att använda och dela vidare bilder i sociala medier har blivit vardagsmat för många människor världen över. Men vad gäller egentligen? Vad är okej att dela vidare och vad ska vi tänka på?

Introduktion till dagens tema

Först en introduktion till dagens tema, med frågan om vad som egentligen gäller när vi delar bilder i sociala medier. Efter att Maria Gustafsson har hälsat välkomna berättar Miriam Rauthing om sin intresse för dagens tema med bland annat sitt deltagande i avslöjandet av fotografen Terje Hellesö som gav upphov till uttrycket ”terjade foton”.  Avslutningsvis berättar Anna Hammarén om den juridiska bakgrunden kring att dela foton i sociala medier.

Diskussionsfrågor

Deltagarna uppmuntrades ge egna förslag på varje fråga.

1. Vilka villkor tror du gäller för att få använda bilder från internet på din hemsida/blogg?

2. Vad har du för möjligheter att skydda dina bilder?

3. Kan du få ersättning för dina stulna bilder?

4. På vilka nya sätt skulle du kunna få ersättning för dina bilder nu när du inte längre kan kontrollera bildernas spridning.

Deltagarnas sammanfattningar

Deltagarnas sammanfattande ord efter gruppdiskussionerna.

Läs mer om månadens tema

Tankar om upphovsrätten

Miriam Rauthing bloggade om upphovsrätten inför träffen. Läs inläggen här:

Läs mer om att fotografera och dela bilder av konstverk utomhus.
Skolverket, BUS, Notisum.

En juridisk tolkning av reglerna

Kommentar av Håkan Sjöström, advokat och partner på Gozzo Advokater i Göteborg som deltog i diskussionerna.

Foto av konstverk i det offentliga rummet på nätet, det är frågan.

Som alltid ställer ny teknik och nya beteenden regelsystemen på prov. Upphovsrätten har utsatts för prövningar genom internet och digitaliseringen. EU (Unionen) har genom sitt regelverk och sin domstol försökt lösa olika intressen och harmonisera lagstiftningen. Med utgångspunkt i denna utveckling och efter konstanta utmaningar i debatten och processer har upphovsrätten inte bara en stark legal position utan också ett ökande kommersiellt värde.

Det var ngn som tog upp frågan om varför det inte skulle vara tillåtet att lägga ut foto av konstverk på nätet, dvs digitalt. Det har visat sig att svaret inte är givet; i vart fall råder olika uppfattningar. En bra utgångspunkt är att utgå från lagtexten.

Saken gäller således om det är tillåtet att på nätet sprida foto av konstverk med utgångspunkt i formuleringen att det är tillåtet med avbildning av konstverk stadigvarande placerade på eller vid allmän plats.

Konstverk får, oberoende av det upphovsrättsliga skyddet, avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus enligt 24 § första stycket 1, upphovsrättslagen, URL; enligt ordalydelsen således endast rätt att avbilda. Med avbilda avses reproduktion i planet, t.ex. att måla, teckna eller fotografera av föremålet. Däremot omfattas inte reproduktion genom att skapa en skulptur eller ett nytt byggnadsverk, dvs framställning av verket i tredimensionell form. Henry Olsson har i den ledande kommentaren till upphovsrättslagen ansett att begreppet avbilda inte kan anses omfatta att en bild läggs ut på nätet. Att lägga ut ett fotografi av ett på allmän plats ”stadigvarande konstverk” på nätet innebär nämligen tekniskt en exemplarframställning och spridning till allmänheten och sådant förfogande skulle i så fall kräva tillstånd av upphovsmannen. Men det finns andra som har en annan uppfattning, bl a docent Daniel Westman vid Stockholms universitet som anser att upphovsrättslagen tillåter att bilder överförs till allmänheten genom nätet. Denna uppfattning har fog för sig, särskilt för den nätanvändning som inte är kommersiell, men har inte bekräftats i praxis genom domstol. Därför och tillsvidare så finns anledning att vara försiktig.

Om upphovsrätt och yttrandefrihet

– Dagens bilder blir allt oftare en dokumentation av något som hänt, en person eller en sak – snarare än ett konstnärligt verk. Men skyddet är detsamma för båda typerna av bild, en knapptryckning på kameran innebär alltså ett minst femtioårigt skydd, säger Anna Hammarén som är jurist och forskare vid Högskolan Väst.

Anna Hammarén ifrågasätter lagstiftningen som hon menar kan komma i konflikt med yttrandefrihetsintressen. Syftet med hennes forskningsprojekt är att göra en kritisk granskning av balansen mellan det upphovsrättsliga skyddet för bilder och yttrandefriheten. Och att föreslå förändringar för att anpassa lagstiftningen till dagens digitaliserade samhälle.

Ur pressmeddelandet Är upphovsrätten för bilder för stark?  Anna Hammarén, Mediajuridik, Högskolan Väst.

Om gråzonen med rättigheter

Kommentar av jurist Alexander Kandiloros.

Här är ett rykande färskt case som handlade om just bildanvändning på blogg utan tillstånd från upphovsmanne utöver Creative Commons-märkning på bild. Tvister kan alltså uppstå ändå, CC-märkning eller ej. Särskilt i gråzonen mellan vad som är kommersiellt syfte och inte.
Läs om caset med Genusfotografen.
Läs om domen här.

Ur fotografens vardag

Kommentar av fotograf Ola Sundberg.

Vad kan man göra om någon använder din bild olovligt? Ett exempel från min egen verksamhet är när jag kom på en artist som köpt bilder av mig med att använda fler bilder än de hon köpt, utan att ange fotograf, och med bortklippta vattenmärken.

I vanliga fall där det kan röra sig om ett missförstånd så brukar jag vänligt be dem om att antingen ta bort bilden eller köpa den, men i detta fallet var det ett uppenbart avsiktligt missbruk. Jag hade kommit på denna person med att använda mina bilder olovligt förr, och vi hade ett avtal som styrde bildbruket. Därför skickade jag helt enkelt en faktura baserad på SFF:s riktlinjer. (SFF = Svenska Fotografers Förbund).

Hon gick inte med på det, och det var inte värt besväret för mig att dra det till rättegång, så det förhandlades fram en lägre summa vi båda kunde acceptera. Hade jag dragit det ursprungliga kravet till rätten hade jag med all säkerhet vunnit, men stått med extra kostnader och inte minst förlorad tid och en massa onödig stress.

En bildskatt släpps lös

Miriam tipsar också om att The Metropolitan Museum of Art släpper 400 000 bilder online för icke-kommersiellt bruk.

Vi delar en halv miljon foton varje dag

Idéer och inspiration om bilddelning och visuellt innehåll i Content Marketing Instutites blogg.

Tack!

Tack alla deltagare för en intensiv, konstruktiv och ovanlig diskussionsträff där flera deltagare uttryckte att de hade fler frågor efter träffen än före.

Foto: Sina Farhat

2014/5 Påverka genom sociala medier

Maj 2014

Moderator: Hanna Johansson @hannajohans på Twitter.

Tema: Påverkan genom sociala medier.

Övergripande frågeställning:

Kraften att påverka genom sociala medier kan vara en stark källa till inspiration om vi använder den på rätt sätt. Frågan är vad är rätt sätt? Vilka faror finns? Hur kan vi jobba med farorna och hur hanterar man en plötslig massreaktion?

Moderator Hanna Johansson på Göteborgs Dans- och Teaterfestival om bakgrunden till temat och frågorna:

Vi har en föreställning med på festivalen i maj som heter 33 rpm and a few seconds. Den är gjord av två personer som heter Lina Saneh och Rabih Mroué från Libanon och handlar om en person i Beirut som tar livet av sig mitt under den Arabiska våren. Det är av helt personliga skäl och har inte alls med politik att göra, men det som är intressant är vad som händer på sociala medier. Där startar en intensiv diskussion om meningen med självmordet, och ett hopp börjar återuppväckas hos alla (en paradox, men till saken hör att den arabiska våren aldrig kom till Libanon).

Diskussionsfrågor:

1. Vilka konsekvenser har ett snabbt flöde på vårt engagemang? 

2. Vad händer när något privat plötsligt blir allmängods?

3. Hur påverkas betydelsen av vad en vän är när vi har 1 000 vänner på Facebook?

4. Hur kan vi skapa ett öppet samtalsklimat som tillåter olika ståndpunkter utan att samtalet skapar stark polarisering, lågt debattklimat eller till och med hat?

BUBBLARE: Vad skapar/möjliggör en massreaktion?

Filmat: 

Gruppens samlade klokheter filmades med Bambuser.

Bloggat och delat av deltagarna:

Tack!

Tack till er engagerade deltagare som deltog denna soligt somriga klämdag. Tack också till Janne Gustafsson som filmade!

Foto: Michael Sillion

2014/4 Att arbeta med sociala medier

April 2014

Träff nr 50! Vi firade med hurrarop och smaskiga tårtor som Incontro bjöd på dagens höjdpunkt till ära!

Moderator: Mats Karlsson @Mats_K_2001 på Twitter.

Tema: Att arbeta med sociala medier.

Övergripande frågeställning:

Nu är det dags att prata om oss som använder sociala medier i arbetet. Om vilka vi är och vad har vi för utbildningar och arbetslivsbakgrund som gör att vi vill arbeta med sociala medier.

Diskussionsfrågor:

1. Vilka utbildningar passar för att arbeta med sociala medier?

2. Vad behöver man ha med sig för kunskap för att lyckas yrkesmässigt med sociala medier?

3. Vilka arbetslivserfarenheter från andra yrken eller branscher passar för att arbeta med sociala medier?

4. Finns det personlighetstyper som hjälper eller stjälper i arbetet med sociala medier?

5. Vem är en social media guru?

Filmat: 

Gruppens samlade klokheter filmades med Bambuser.

Sammanfattande noteringar från filmen av moderator Mats Karlsson:

Frågeställningarna denna gång handlade om hur vi och de övriga som arbetar med sociala medier har för bakgrund, hur är vi m.m. Diskussionerna var intensiva och argumenten haglade som en regnig aprildag i Göteborg bland de olika grupperna. Då de närvarande var allt ifrån ärrade veteraner till förstagångsbesökare närvarande blev det både intressanta och spridda inlägg och argument om de olika frågeställningarna.

1. Vilka utbildningar passar för att arbeta med Sociala medier?

– Alla var överens om att det krävs utbildning för att arbeta med Sociala medier och att i princip passar alla. De flesta tyckte att någon form av utbildning inom marknadsföring, språk, teknik, försäljning och kommunikation är att föredra.

2. Vad behöver man ha med sig för kunskap för att lyckas yrkesmässigt med Sociala medier?

– En av de viktigare kunskaperna man kan ha är branschkunskap inom den bransch man vill arbeta, att kunna skriva för webben och specifik kanal är annan viktig kunskap.

3. Vilka arbetslivserfarenheter från andra yrken eller branscher passar för att arbete med Sociala medier?

– Det var väldigt liten diskussion om denna fråga.

4. Finns det personlighetstyper som hjälper eller stjälper i arbete med Sociala medier?

– Att personlighetstyper har betydelse var alla rörande överens om och att det har stor betydelse för att lyckas på Sociala medier. En person ska vara kommunikativ, öppen, serviceinriktad, tolerant och våga vara privat, då hjälper man arbete med Sociala medier. Om man i chefsställning inte är detta utan har svårt att kommunicera, är sluten och impulsiv samt tror inte på Sociala medier gör man mer skada är nytta.

5. Vem är en Sociala media guru?

Här blev det rätt livliga diskussioner om allt från vad en guru är till konkreta namn och vad som kännetecknar en guru. En definition av Sociala media guru är de som konkret har lyckats på Sociala medier som t ex Camilla Läckberg, Carl Bildt, PewDiePie och Blondinbella. En annan grupp av guru är vi som är på Social Media Club Göteborg då vi är grymma på Sociala medier. Andra gurus är Chris Brogan, våran egen Maria Gustafsson, Jason Silva och Amber Mac.

Bloggat och delat av deltagarna:

Grattis Social Media Club och grattis alla som är med av Kerstin Söderberg.
Blogg100 om SMC GBG #50
av Hasse Selander.

Tack!

Tack till er drygt 50 engagerade deltagare som deltog.

Foto: Sina Farhat

2014/3 Öppnare digitala Göteborg

Mars 2014

Moderator: Steve Cook @23gears och Karin Ahlin @karinahlin, med på distans, i Westcoast Big Apps på Twitter.

Tema: Öppna digitala Göteborg

Övergripande frågeställning:

I det nya digitala samhället ger kommunikationen med hjälp av digital information flera olika fördelar. Exempelvis att jag kan hålla kontakt med många fler människor, mitt nätverk blir mycket större än tidigare.

Andra fördelar är att alla kan påverka på ett helt annat sätt än tidigare, gräsrotsrörelser blir viktigare och vi kan få kunskap tillgängligt snabbt och lätt.

I många andra länder används digital information i andra branscher än vi är vana vid. I England ställer de som har makten krav på öppenhet med hjälp av digital information.

Diskussionsfrågor:

1. Hur kan vi göra Göteborg till ett öppnare samhälle för oss alla med hjälp av digitala tjänster?

2. Vilka digitala tjänster använder du och vilka saknar du?

3. Ett exempel på en digital tjänst som orsakade individer skada är Lexbase. Finns det fler exempel på när öppenhet skadar individer och samhället?

4. Hur kan vi påverka de styrande i Göteborg att bli mer öppna med den digitala informationen som finns tillgänglig?

Filmat: 

Gruppens samlade klokheter filmades med Bambuser.

Bloggat och delat av deltagarna:

Moderatorerna Steve Cook och Karin Ahlin på Westcoast Big Apps bloggar med sammanfattande svar från grupperna om det öppnare digitala Göteborg.
Sajten Nätverk& Kreativa mötesplatser i Göteborg av Andreas Larsson.
Föreläsning om hackathon och innovationstävlingar av Steve Cook på Stendahls.
Compare and Share med Global Sharing Day 1 juni, tips av Bert-Ola Bergstrand.
Rapporten om Göteborg av Kenny Genborg.
Läs mer om öppen data på Open Data Institute här.

Tack!

Tack till er drygt 60 engagerade deltagare som deltog.

Foto: Sina Farhat