Etikettarkiv: Gothia Towers

2014/4 Att arbeta med sociala medier

April 2014

Träff nr 50! Vi firade med hurrarop och smaskiga tårtor som Incontro bjöd på dagens höjdpunkt till ära!

Moderator: Mats Karlsson @Mats_K_2001 på Twitter.

Tema: Att arbeta med sociala medier.

Övergripande frågeställning:

Nu är det dags att prata om oss som använder sociala medier i arbetet. Om vilka vi är och vad har vi för utbildningar och arbetslivsbakgrund som gör att vi vill arbeta med sociala medier.

Diskussionsfrågor:

1. Vilka utbildningar passar för att arbeta med sociala medier?

2. Vad behöver man ha med sig för kunskap för att lyckas yrkesmässigt med sociala medier?

3. Vilka arbetslivserfarenheter från andra yrken eller branscher passar för att arbeta med sociala medier?

4. Finns det personlighetstyper som hjälper eller stjälper i arbetet med sociala medier?

5. Vem är en social media guru?

Filmat: 

Gruppens samlade klokheter filmades med Bambuser.

Sammanfattande noteringar från filmen av moderator Mats Karlsson:

Frågeställningarna denna gång handlade om hur vi och de övriga som arbetar med sociala medier har för bakgrund, hur är vi m.m. Diskussionerna var intensiva och argumenten haglade som en regnig aprildag i Göteborg bland de olika grupperna. Då de närvarande var allt ifrån ärrade veteraner till förstagångsbesökare närvarande blev det både intressanta och spridda inlägg och argument om de olika frågeställningarna.

1. Vilka utbildningar passar för att arbeta med Sociala medier?

– Alla var överens om att det krävs utbildning för att arbeta med Sociala medier och att i princip passar alla. De flesta tyckte att någon form av utbildning inom marknadsföring, språk, teknik, försäljning och kommunikation är att föredra.

2. Vad behöver man ha med sig för kunskap för att lyckas yrkesmässigt med Sociala medier?

– En av de viktigare kunskaperna man kan ha är branschkunskap inom den bransch man vill arbeta, att kunna skriva för webben och specifik kanal är annan viktig kunskap.

3. Vilka arbetslivserfarenheter från andra yrken eller branscher passar för att arbete med Sociala medier?

– Det var väldigt liten diskussion om denna fråga.

4. Finns det personlighetstyper som hjälper eller stjälper i arbete med Sociala medier?

– Att personlighetstyper har betydelse var alla rörande överens om och att det har stor betydelse för att lyckas på Sociala medier. En person ska vara kommunikativ, öppen, serviceinriktad, tolerant och våga vara privat, då hjälper man arbete med Sociala medier. Om man i chefsställning inte är detta utan har svårt att kommunicera, är sluten och impulsiv samt tror inte på Sociala medier gör man mer skada är nytta.

5. Vem är en Sociala media guru?

Här blev det rätt livliga diskussioner om allt från vad en guru är till konkreta namn och vad som kännetecknar en guru. En definition av Sociala media guru är de som konkret har lyckats på Sociala medier som t ex Camilla Läckberg, Carl Bildt, PewDiePie och Blondinbella. En annan grupp av guru är vi som är på Social Media Club Göteborg då vi är grymma på Sociala medier. Andra gurus är Chris Brogan, våran egen Maria Gustafsson, Jason Silva och Amber Mac.

Bloggat och delat av deltagarna:

Grattis Social Media Club och grattis alla som är med av Kerstin Söderberg.
Blogg100 om SMC GBG #50
av Hasse Selander.

Tack!

Tack till er drygt 50 engagerade deltagare som deltog.

Foto: Sina Farhat

2013/11 Skapa trygghet i sociala medier

November 2013

Moderator: Emmy Rasper @emmyrasper på Twitter.

Tema: Trygg miljö i sociala medier. Hur gör vi?

Övergripande frågeställning

Vi diskuterade hur en trygg miljö i sociala medier kan byggas med gemensamma krafter.

Med avstamp i tidigare träffar med Prat om näthat och Code of conduct hjälptes vi åt att identifiera framgångsfaktorer för tryggare miljö i sociala medier.

Frågor att diskutera:

1. Känner du att du kan utrycka det du tycker på social medier utan att riskera att bli hånad, hotad, få tråkiga kommentarer osv?

Underfrågor till 1:
När har du känt dig otrygg i sociala medier? Ge exempel.
Vad är det för typ av åsikter som väcker reaktioner?

2. Vad har du för ansvar för en trygg miljö på social medier?

Underfrågor till 2:
Hur brukar du göra när du känner att något är obehagligt? För egen del?
Om du ser att någon annan bli utsatt/ledsen?
Har du lyckats vända en obehaglig situation till mer positiv? Hur då?

3. Hur förhåller du dig till att skriven text kan tolkas på ett bredare sätt än vad tal tenderar att kunna göra?

Underfråga till 3:
Är det den skrivna textens fel att stämningen kan upplevas hårdare på twitter än afk? Hur tänker du kring det?

Filmat: 

Gruppens samlade klokheter filmades med Bambuser.

Bakgrundsmaterial:

Prat om näthet, SMC Gbg i mars 2013 med massor av extramaterial att läsa.

Code of Conduct, SMC Gbg i juni 2013 med början till en samling etiska hållpunkter.

Session med Emmy Rasper om strategier för att klara av näthat från knytkonferensen Geek Girl Meetup Göteborg den 26/10 2013.

Sessionen illustrerad av Ylva Gustafsson publicerat i ett album på Facebook.

Bloggat av deltagarna:

 

Mer att läsa i ämnet:

Elza Dunkels om näthat, nätaktivism och härskartekniker i hennes forskarblogg Nätkulturer.

Artikel av Andreas Ekström om näthat i Sydsvenskan.

Artikel om Sexism in the tech industry takes center stage: All tech considered.

Tillägg: När jag ringde upp ett nättroll av Kakan Hermansson.

Tack!

Tack till er cirka 40 engagerade deltagare som deltog och till Anna Lerneryd som tipsar om event i Göteborgsområdet i sin blogg Networking with tea.

Foto: Sina Farhat

2013/3 Prat om näthat

Mars 2013.

Moderator var Thina Grotmark aka @beyondsizes på Twitter.

Tema: Prat om näthat.

Övergripande frågeställning:

Den fria debatten på nätet har även en baksida. Idag så möts såväl journalister, bloggare, debattörer som privatpersoner av nätahatet via sociala medier. På nätet har uppretade personer möjlighet att uttrycka sitt hat så att både den angripna och alla andra kan läsa det.

Tryckfrihetslagstiftningens paragrafer gäller inte eftersom Tryckfrihetsförordningen(1949) och Yttrandefrihetgrundlagen(1992) ännu inte omfattar de som skrivs på nätet.

Vad ska vi göra åt näthatet, låt oss slå våra kloka huvuden ihop och diskutera.

Scenarios att diskutera:

1. Är det rätt eller fel att stänga av kommentarfunktionen i större tidningar som Aftonbladet och Expressen för att förhindra att näthatet sprids?

2. Hur kan och bör man som företag och som privatperson bemöta näthat i alla dess former?
– Ge era bästa tips!

3. Om vi använder exempelet med Julia, 21 år som ifrågsatte en av H&M:s tröjor på klädjättens Facebook-sida där följden blev massor av hatkommentarer som H&M inte tog bort. Se Uppdrag granskning med Julia här.
– Hur bör man som företag agera i en liknande situation?
– Hur bör man som privatperson agera ?

4. Bör vi ha en lagförändring och kommer den isåfall förändra sociala medier?
– På vilket sätt?

Filmat: 

Gruppens samlade klokheter filmades med Bambuser.

Länkar:

Nätkärlek i Thina Grotmarks blogg Beyond sizes. Och här bjöd Thina in sina läsare till Näthat till lunch?

Det här kan du göra som motvikt till hatet, av Sofia Mirjamsdotter i Mymlan the real.

Näthatets motreaktion och uppmärksammat hårkaos i Medierna i radions P1.

Vad vill du göra mot näthatet nu?, Brit Stakston i JMW Kommunikation.

Män som näthatar kvinnor, video inför Uppdrag granskning.

Här konfronterar Cissi Wallin mannen som önskar att hon var död, i Radio 1 play.

Blondinbella i TV4 och i sin blogg Blondinbella Min story näthatet.

Mer att läsa: 

Efter näthet, datainspektionen granskar HMs Facebooksida, artikel i ComputerSweden.

Självmord ökar bland unga, artikel i Aftonbladet.

Näthat ska alltid anmälas, Nikke Lindqvist i Nikke Index.

Näthat bekämpas på nytt sätt, i SvD.

Boktips i Fiktiviteter: Skrivbordskrigarna av Lisa Bjurwald.

Om näthat igen, i Eva Kihlströms Min blogg mot horisonten.

Nu ska hatet kartläggas, artikel i GöteborgsPosten, tips av Anne Kekki.

Fråga forskarna, unga online, tips av Anne Kekki.

Näthat, ett annat sorts hedersvåld, av Linda Eriksson.

Debatt Stockholm: Går näthatet att stoppa, Publicistklubben.

När det hatas på en företagssida, Sarah Bernhard Larsson i sin blogg Sanasi.

Facebook official. Threatening to rape-women is okay as long as you dont mean it i Micke  Kazarnowics blogg Digital McGyver.

Tack!

Tack till er 55 engagerade deltagare som bidrog med klokskap till den konstruktiva dialogen i ett svårt ämne.

Tack också till Incontro som ordnade så att vi kunde byta dag eftersom den sista fredagen i mars är Långfredagen, och då vill vi vara hemma och äta ägg.

Foto: Sina Farhat 

2012/11 M-handel och mobila betalningar

November 2012.

Moderator Tomas Lindroth. Twittra med Tomas på Twitter @tlindroth.

Tema: M-handel, mobila betalningar och mobila vanor.

Övergripande frågeställning:

M-handel är ett brett område som omfattar alla typer av konsumtion som någon gång passerar mobilen.

Vi fokuserade på situationer där vi på något sätt betalar och konsumerar mobilt.

Diskussionsfrågan av Tomas:

Hur kommer detta påverka våra mobilvanor och hur kan du som företagare nyttja detta nya konsumtionsfönster?

Diskussionsunderlag med fem scenarios med mobilbetalningsinslag.

Specifika scenarios:

1. Det är fredagslunch. Kön för att betala med Visa är längre än matkön. För egen del spelar det ingen roll. Du betalade redan din lunch på spårvagnen via Incontros app. Pengarna dras från WyWallets mobila plånbok som du vid ett annat tillfälle toppat upp med pengar från ditt Visakort. Väl på restaurangen visar du helt sonika upp ditt digitala kvitto och roffar åt dig av buffén.

2. Lunchen är slut. I farten köper du bussbiljetten från Västtrafiks app. Pengarna debiteras Västtrafiks mobila plånbok levererad av SEQR som skickar faktura varje månad. I appen har du också alla dina transaktioner och kvitton.

3. Arbetsdagen avslutas. På pendeln hem svajpar du igenom flödet i Stads-appen, Göteborgarens lokala flöde med stads-, lokaltrafiks-, nyhets- och eventinformation. I flödet finns också köpannonser. Bland annat för biljetter till kvällens spelning på Nefertiti. Du slår på stort och klickar hem två biljetter, direkt i appen, dessutom med rabatt.

4. Pendeltågsreklamen lockar med e-magasin, du håller upp mobilen mot reklam för Cosmopolitan vilket triggar Swish-appen (via NFC eller QR) och med din fyrsiffriga kod ser du till att tidningen finns i din mobil. Inne i magasinet kan du beställa de kläder som görs reklam för och i samband med en artikel om bröstcancer skänker du enkelt 50 kr genom att klicka och fylla i koden till app-store.

5. Väl på Nef möter du upp vännerna som är redo för en drink. De tre vännerna öppnar sina betalningsappar, väljer ditt nummer i telefonboken, och för över 90 kr var till dig. Du beställer fyra Bloody Mary a 90 kr styck och betalar 360 kr via en snabb svajp med mobilen.

Länkar:

Filmat:

Introduktionen till dagens tema av moderator Tomas Lindroth.

Sammanfattningarna med reflektioner från deltagarna.

Bloggat av deltagare:

Anne Kekki berättar om utvecklingen av att använda Google+ Hangout under träffarna.

Bonusmaterial från månadens moderator Tomas Lindroth:

Blogginlägg om M-betalningsaktörer och Fickhandel, vardagstjänster och m-handelsplatser.

Blogginlägg med den filmade presentation från Tomas framträdande på Pecha Kucha.

Google+ Hangout:

Teamet med Daniel Karlsson och Anne Kekki fortsätter att testa hur vi kan använda Google+ Hangout för dem som inte kan delta på plats. Se inbjudan på Social Media Club Göteborgs sida i Google+ här.

Extramaterial:

Mobilen blir plånbok i vår. Artikel med tydlig grafik i DN.

Vad skulle få dig att betala med mobilen? i Tjänstedesignbloggen.

Här är de nya sätten att betala med mobilen. i Metro.

Är vi lurade av de smarta mobilerna? i SvD.

Betala med mobilen i matbutikerna. i Aftonbladet.

Två artiklar från år 2008 som tankegodis om shoppingtrender från USA och om we-handel i Internetworld: Därför ligger framgången i we-business.

Som en överraskning deltog appbyrån Silent Order med en demonstration av sin nya app. Se den filmade presentationen på Bambuser härMed appen betalar kunden på restaurang och i bar via sin mobil.

Tack alla 40-50 deltagare för en strålande intressant träff!

Foto: Åsa Sandberg.

2011/12 Försmak av WebCoast

December 2011

Moderatorer: Maria Gustafsson, Szofia Jakobsson, Stellan Löfving, Lorraine Daum, Renée Göthberg, Frida Nelhans, Stanley Ekelund,  Susanne Rittedal Söderblom, Chris Aliaga, Sina Farhat, Karin Lundberg aka cirka halva projektgruppen för WebCoast.

Tema: WebCoast 2012, hur funkar det?

Diskussionsunderlag:

Vi träffades här på Social Media Club Göteborg 2009, några av oss åkte till SSWC och för drygt ett år sedan kavlade vi upp ärmarna och byggde WebCoast, den helt deltagardrivna knytkonferensen som vi själva saknade här i Göteborg. I mars 2011 möttes 200 deltagare för en helg med fokus på möten mellan människor med det gemensamma intresset kommunikation på internet. Succén var ett faktum!

Nu är vi igång igen inför WebCoast 2012 i mars. Alla bidrar med liv och lust helt ideellt.  På lunchen diskuterade vi WebCoast hjärtefrågor  medan vi smuttade på doftande glögg och fick julkänslor.

När temat är kommunikation på internet:

– Vad vill du prata om?

– Vad vill du höra om?

Och dessutom undrar vi:

– Vad vill du lära dig mer om?

– Hur gör vi den bästa konferensen?

Länkar:

Bambuser av Maria Gustafsson:

1. Det här vill deltagarna prata om på WebCoast 2012.

2. Det här vill deltagarna prata om på WebCoast 2012.

3. Det här vill deltagarna prata om på WebCoast 2012.

4. Det här vill deltagarna prata om på WebCoast 2012.

5. Det här vill deltagarna prata om på WebCoast 2012.

Bambuser av Victoria Ahlén:

Vi hälsar välkomna och presenterar två nya silversponsorer.

Minigridarna presenteras, det här vill vi prata om på WebCoast 2012.

Foto: Sina Farhat 

Vi twittrade med #smcgbg #webcoast

Läs även gästkrönikan om mötesplatserna WebCoast och SMC Gbg av Maria Gustafsson i BRGs nyhetsbrev ITCV.

2011/11 Sanningar och schabloner

November 2011

Moderator: Ida Nilsson @idanilsson på Twitter.

Tema: Hur bra är sociala medier – egentligen?

Diskussionsunderlag från Ida:

Vi hyllar sociala medier högt och lågt, och det är ett kraftfullt verktyg när det används på rätt sätt. I och med att kanalerna blir mer och mer etablerade förändras också vår syn på sociala medier. Saker som beskrevs som sanningar när kanalerna introducerades har bevisat motsatsen. Ändå lever schablonerna kvar än idag.

Det är dags att bli konkreta och inse att sociala medier har både positiva och negativa sidor.

  1. Vad är sociala medier bra på och vad är det mindre bra på?
  2. Vilka osanningar finns?
  3. Vad är de vanligaste schabloner som kanske inte stämmer?
  4. Vilka substitut finns det till sociala medier?
  5. Vilka budskap får bäst effekt i sociala medier?
  6. Exempel på case som inte fungerat i sociala medier?

Vi var cirka 80 personer som diskuterade schabloner, sanningar och misslyckanden i sociala medier. Rekord! 🙂

För ett mer dynamiskt innehåll i presentationerna provade vi med en panel med flera personer som svarar på en fråga i taget. Se i filmerna nedan hur bra det blev.

Länkar

Blogg:

Blogginlägg av Ida Nilsson: Hur bra är sociala medier – egentligen?

Filmer:

Filmade med Bambuser gjorde Maria Gustafsson, Victoria Ahlén och Robert Nordman.

Film: Ida Nilsson och Maria Gustafsson hälsar välkomna.

Film på fråga 1: Vad är sociala medier bra på och vad är det mindre bra på?

Film på frågorna 2 och 3: Vilka osanningar finns och vilka är de vanligaste schablonerna som kanske inte stämmer?

Film på fråga 4: Vilka substitut finns det till sociala medier?

Film på frågorna 5 och 6: Vilka budskap får bäst effekt i sociala medier och exempel på case som inte har fungerat i sociala medier?

Robert Nordman filmade panelen:

Film: Sanningar och schabloner i sociala medier.

Victoria Ahlén eftersnackar med Sarah och Stefan om dagens tema:

Film: Sanningar och schabloner i sociala medier med Sarah Johansson.

Film: Sanningar och schabloner i sociala medier med Stefan Waborg.

Foto: Maria Gustafsson