2010/10 Om riksdagsvalet

Oktober 2010

Tema: Riksdagsvalet i sociala medier

Moderator: David Stockelberg

Infotext i inbjudan av moderatorn:

Det var stora förväntningar på riksdagsvalet 2010. Vi hade följt valet i USA året innan, där Obama vann, inte minst på grund av sin aktiva närvaro på Internet och i de sociala medierna. Obama var viral – och det lönade sig.

I Sverige tog debatten fart. Nu skulle partierna här minsann också synas på nätet. De skulle blogga och twittra, finnas på nätverkssajter och ha uppdaterade hemsidor som bjöd in till interaktion.
Slaget om Sverige skulle, kunde det ibland låta, utspela sig på nätet.

Ett exempel på hur ”den lilla människan” skapade opinion och påverkade genom att använda nya (tekniska, mer sociala) kanaler såg vi när den unge bloggaren Emelie (Klamydiabrevet) skrev om sin svårt sjuke mamma som blivit utförsäkrad. Inte bara har hundratals andra bloggare kommenterat hennes inlägg, ”fallet” har också figurerat i många traditionella medier och togs upp i partiledarnas slutdebatt.

Men blev det verkligen så att politikerna själva använde denna arena? Hur många riskdagspolitiker hade en aktiv Facebook-profil eller fanpage med många vänner? Det är te.x. 40 000 individer som tycker om Mona Sahlin på Facebook, och Fredrik Reinfelt endast 1700! (dessutom är nog en hel del av dem partikamrater).
Socialdemokraternas YouTube-kanal uppdateras ofta, men har bara 1000 prenumeranter. Folkpartiets 220 st.
De flesta partier lade nog betydligt större resurser på TV- och radioreklam än på nätmarknadsföring och virala kampanjer.

Att otroligt många människor läser bloggar, uppdaterar feeds på Facebook, ser rörliga bilder på YouTube, är sant. Men är det möjligen så att vi inte betraktar dessa medium som en arena för politik?

Å andra sidan, att många topp-politiker inte gick att hitta i bloggosfärer och virutella nätverk är kanske INTE ett tecken i tiden. EU-minister Birgitta Ohlsson gick att hitta överallt. Och många politiker av lägre rang eller med lokal förankring har bloggar. För att inte tala alla mindre kända (”vanliga”) människor som kommenterar politiken på bloggar, i feeds, på forum etc etc.
Facebook-gruppen ”Sverigedemokraterna i Riksdagen – Nej tack!” har te.x. 340 000 anhängare. Och vi var säkert många som bad vänner om råd hur att rösta genom våra statusfeeds veckorna innan valet.

Läs vidare:
http://bits.blogs.nytimes.com/2008/11/07/how-obamas-internet-campaign-changed-politics/

http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1640402,00.html

http://www.politometern.se/

/David Stockelberg

Länkar:

Carl Johan Magnusson Bambuser.

Victoria Ahléns blogg.

Foto: Oscar von Hoffman

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Människa eller maskin? Identifiera dig, så hjälper du till att minska antalet spamkommentarer i bloggen. Tack! * Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.